86', året då allt hände

japp det går verkligen i racerfart för polisen att lösa palmemordet. är väl ingen direkt som har nåt hopp om att dom faktiskt ska lyckas nångång iofs. men iaf, idag är det exakt 22 år sedan, vilket betyder att det är 3 år kvar tills det är preskriberat. avskrivet. dömt att för alltid vara ett av svenska polisens största misslyckanden. hur kan man hålla på med ett fall i 22 år och inte lyckas lösa det? eller ens egentligen vara riktigt nära? eller ha en misstänkt som erkänner och sen oerkänner om och om igen? helt oförklarligt. dom lär ju ha bytt ut poliserna som jobbar på det några gånger också. pensionsåldern kommer ju närmare än vad dom gör lösningen.

men, det "roligaste" skulle ju vara om det när det blivit preskriberat faktiskt kommer fram nån och erkänner, och han/hon faktiskt är den skyldige. snacka om knäpp på näsan. och vilket underbart rykte sverige skulle få runtom i världen. eller, ännu mer underbart ska man väl säga. hela den här grejen måste ju ha setts på med lite dömande ögon på sina ställen. med full rätt. om inte ens ett statsministermord som har högsta prioritet kan lösas, hur ska då den vanlige svenssonen kunna lita på att polisen faktiskt löser helt "vanliga" brott, längre ner på skalan?

jeje, jag är då glad att jag inte är polis på palmemordet iaf. då skulle jag nog känna mej rätt värdelös!

och nu till nåt helt annat, var på introduktion i journalistiskt skrivande hos journalisterna.com idag, och vad hänger där på väggen om inte en tavla av min moster :) då bidde jag stolt ska ni veta :)

men nu ska jag krama på pojken istället ;P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0