berg och dalbana

ja det har känts lite så idag. börja kl5 imorse med att nån satte på musik på hööööög volym så jag vakna och vart sååå arg så arg. övervägde att öppna fönstret och skrika att om dom inte sänker så ringer jag polisen. men efter en stund sänkte dom av sej själva och jag somnade om. vaknade sen vid halv 11, eftersom jag för en gångs skulle unnade mej en sovmorron :) och såg att det var fint väder, så allt kändes riktigt bra faktiskt.

sen börjar sms-konversationen. den börjar helt normalt, men slutar med att jag känner mej helt värdelös och är typ världens sämsta kompis. och fine, jag borde kanske frågat, men får man ett nej varenda jävla gång man frågar, varför fortsätta fråga? känns ganska meningslöst. kan du snälla förstå att det verkligen inte är för att vi inte vill ha dej med, eller nåt sånt, utan det är enbart av den anledningen att du ändå aldrig vill, så vi har "gett upp" och låter dej ta initiativet istället. så är det. ingen annan anledning. inse det och sluta lägga över allt på mej, att allt är mitt fel. för det är det inte, det kan du inte påstå. och ALLTID när vi bråkar om nåt så blir det jag som får skulden, för du gör ju aldrig nåt fel. så jag får jämt känna mej som en hemsk människa medans du framstår som värsta ängeln. det är inte så himla kul. men så dåligt som du fick mej att må idag har du aldrig lyckats med förut. även om det har varit i närheten. så snälla sluta. jag orkar fan inte. vänner som får en att gråta är inget vidare. so now u know. och jag hoppas du läser det här också.

men hursomhelst ska jag ut och ha kul ikväll eftersom emmy är frisk :) och ärligt talat hoppas jag vi inte ses. inte ikväll. jag orkar inte gå runt och undra om jag ska få en ny utskällning.

men nu ska jag gör mej klar för jobbet!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0