saandis

ja ibland känns det verkligen helt hopplöst att jobba. ingen uppskattning av vissa whatsoever. ja jag vet att det är mitt jobb, men hade det varit så hemskt att nån gång få lite uppskattning för det man gör?? snacka om att vissa sliter på en. och inte för att det är så jobbigt fysiskt, utan psykiskt. man blir utskälld när man kommer dit om man inte kommer efter 2 sekunder, man hinner inte ens kissa klart typ, utan det ska has hjälp på en gång. no mercy.
visst, man brukar kunna skaka av sej det, men ibland kryper det ner under skinnet på en. och det känns bara så jäkla hopplöst. men sen finns det ju vissa små ljuspunkter här, där man alltid blir uppskattad :) och som inte tar hjälpen för givet på samma sätt, utan är medveten om att det finns fler här i huset, och att man kanske inte kan komma på en gång. sånt gillas.

men gah.

back to work